feebex

Förvånad att livet tuffar vidare. Saker blir gjorda och tankar blir tänkta..o allt detta med leenden och skratt.
Kanske beror det på att jag har så otroligt mkt att göra just nu..
Kanske beror det på att jag har Becka vid min sida som gör så att jag inte kan annat än att skratta..
Kanske beror det på att jag är vuxen nog att skjuta saker åt sidan, feg eller bara normal..?

Om 14 dagar åker vi allihopa till Kreta, kanske det är sista gången vi är tillsammans på det sättet.
Ta vara på tiden tänker jag iaf göra..

Nu vankas långpromenad med hunden:)

Ensam är inte stark..
..Ensam är bara förfärligt ensam..

..helt slut i huvudet nu, alldeles tom där inne. Nationella idag gjorde slut på det sista..nationella o alla funderingar. Så har slutat tänka nu. Blir bäst då. Försöker ju trots allt vara en superhero..iaf till det yttre..

..sova är vad jag ska göra nu..o hoppas på att inte drömma en massa strunt..

god natt

Åh, gud, känner att jag börjar bli riktigt less på den frågan nu..vart man än går, vem man än pratar med så är det den eviga frågan..snälla någon, har ju ett år på mig att fundera på det..

Men vad brukar då svaret bli när jag får den frågan..? (eftersom jag ändå tagit upp det)
För det mesta brukar jag vara rätt så trevlig, " jo kära tant, jag hade ju tänkt bli advokat", följdfrågan blir då snabbt om jag ska börja plugga direkt efter jag slutat gymnasiet, " nej kära tant, inte direkt efter gymnasiet, vill ut o se mig om i världen först.."..ja ungefär så brukar det låta..

Har ibland så god lust att svara; " åh, kära tant..jag ska bli hora..lyx, du vet, de tjänar ruskigt bra, snygga män, snygga kläder.." troligtvis slipper jag följdfrågan då..

Eller som min idé idag, skippar nog advokatplanerna, hittar ett riktigt stort fint slott, gifter mig med han som äger slottet o blir en riktigt vänlig slottsfru..ja alltså tills den dagen då det av "misstag" råkar hamna gift i söndagsbuffén, olyckligtvis är min man den enda som åt den eftersom slottsfrun (jag alltså) just hade ett väldigt svårt anfall av den smärtsamma sjukdomen migrän..sicken olycka..stackars slottsfrun som blir kvar alldeles själv på slottet med en massa miljoner..;)

Kan ju även svara att jag ska bli USAs första kvinnliga president, Paris nästa stora designer, öppna ett företag på månen, segla ett varv runt jorden..eller..

ja..eller så svarar jag lika vänligt som vanligt  "jo kära tant, jag hade ju tänkt bli advokat jag"


(tur att jag bara tänkte allt det här när jag satt o hade möte med skyttberg idag..)

(blogg kanske inte är så illa när allt kommer omkring..)

Ja..så var även jag ännu mer insyltad i den här..hmm, världen..lite lustigt måste jag säga eftersom jag senast i förrgår disskuterade det här med att ha blogg..både jag o Rebecka var systerligt eniga om att det bara var skit, vem är egentligen intresserad av vad någon annan skriver..? (hmm, ska jag förresten säga som ungefär är den mest nyfiknaste människan på jorden), nej.. kom helt klart på att blogg inte var något för mig..

Så varför sitter jag då här med en blogg? Naiv är jag, men inte så naiv att jag tror att jag förmedlar värst mkt till andra människor, så kan nog erkänna att det är en riktig ego-grej, har på senaste tid blivit riktigt inspirerad av andra människors bloggar o känner nu att jag måste inspirera mig själv lite också. För det är faktiskt så att miljontals ord o meningar hela tiden flödar i min hjärna o i mitt hjärta (är faktiskt ungefär lika bra på att tänka som att prata;)), det som bara tar emot är att skaka ner dessa ord o meningar genom armen och ut på pappret (eller ja, i det här fallet, tangentbordet)..men någon dag tror o hoppas jag att det också ska gå..
..så får väl se det här som ett litet test, ska skriva lite här i någon månad och om jag inte gillar det; nehepp..synd..
..men om jag ändå gör det, ja då lär jag väl med all säkerhet fortsätta blogga..

..om man inte vågar öppna dörren får man aldrig heller veta vad som finns där bakom..

..tack maria!