en berättelse.

Ska för ovanligheten skull befatta mig längre än vanligt..tänkte berätta en historia..

En gång för många (oändligt många) år sedan gick min mamma på (iiisch..) Birka, bland annat tillsammans med Marii (grannen) och en hel del andra mer eller mindre roliga personer. En dag kommer ett gäng flickor på att de ska åka på semester (inte så vanligt på den tiden), iaf, där ibland min mamma. Resan bokas till Italien men innan avresa inser mamma att hon inte har råd så hon skippar planerna. Det gör däremot inte Marii o några till, så hux flux så åker de iväg. De trivs i Italien o som många unga flickor gör så flörtade även de med de italienska pojkarna. Marii får på så sätt en ung pojke på fall, de  två har (troligtvis) en mkt trevlig vecka tillsammans och när det är dags för avresa tillbaka till Sverige så förklarar pojken att han älskar Marii väldigt mkt (den där vanliga sagan, du och jag föralltid ungefär..), Marii tycker självklart att detta är rätt kul men för henne är han inget mer än ett semesternöje (flickor är hårda ibland..).
Gänget åker iaf tillbaka till Ås och Birka..men vad händer..? Jo efter en tid (exakt hur länge vet jag inte), bestämmer sig den här pojken för att han inte vill leva utan Marii (hårt beslut av en ungefär 20-åring), så vad gör den dumskallen? (kan inte kalla han för annat), jo säljer allt han äger och har (hus, bil m.m), köper en motorcykel o åker från Italien till Sverige. När han kommer till Göteborg så tar bensinpengarna slut så han säljer motorcykeln och beger sig till tågstationen, säger att han ska till Ås. Kassörskan väldigt fundersam eftersom Ås finns på många platser i Sverige. Pojken vet inget mer än att Marii går på en skola i Ås som heter Birka, kassörskan förstår efter en stund att det är Östersund han menar så biljett bokas dit.
Tillslut kommer pojken till Östersund och beger sig till Ås..

..och hur berättelsen slutar..? Ja, Marii fick en chock, hon var ju inte ett dugg förälskad i honom så efter att väldigt plågsamt förklarat detta för pojken måste han låna pengar för att bege sig tillbaka till Italien, helt utan några som helst pengar eller någonstans att bo eftersom allt är sålt..


Vart jag vill komma med den här berättelsen är att: Om jag gör ett misstag att köpa den här bilen så gjorde han ett otroligt mycket större misstag! Så jag är inte ensam:)

På torsdag smäller det iaf, känns än så länge otroligt bra!






..ps..skulle nog ha bosatt mig med den där italienaren i Italien jag om jag vore Marii...väme, mat, värme, mat:)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0